Fallen hjälte Siavash Farokhi

Dödsfall Siavash Farokhi 37 år gammal i Iran Teheran Afshariye

Skriven av: Rudabeh

Siavash gick den där natten ut från huset, liksom alltid, lugnt och stilla; lugnt, men med ett hjärta som om det hörde gatans ljud. Huset var nyrenoverat, väggarna doftade fortfarande av gips och hopp. På köksbänken stod ett halvfullt glas kvar och i rummets hörn började en dröm om ett gemensamt liv ta form, långsamt men säkert. Han var tjugosju år och höll just på att ordna upp världen igen; en man som var en trygghet för många, för grannarna, för kamraterna, för familjen som kände sig trygg i hans närvaro. Onsdagen den 8 januari 2026 (18 di 1404), ropade hans mor till honom, med samma oro som mödrar ärver före olyckan. Hon sa: "Gå inte, son..." Och Siavash, som om han redan visste att gatan den natten skulle ta sin del av hans liv, svarade lugnt: "Vem ska gå om inte jag, mor?" Sedan stängde han dörren och gick; utan att någon visste att vissa människor, när de går ut från huset, aldrig återvänder till sitt forna jag; Endast deras namn består, endast minnet av händer som var en tillflykt. På tjugometersgatan i Afsarieh, stod han bredvid sin avstängda motorcykel när den första kulan slet sönder hans fingrar; som om de ville ta ifrån honom förmågan att ens klamra sig fast vid livet.…

۱۸ دیماه · شلیک گلوله · تهران

Läs hela texten här

Narrata

Documented Truth by Independent Voices

A multilingual platform preserving personal narratives, eyewitness accounts, and untold stories.