En gata vid namn Meysam Nouri Alavijeh
Meysam Nouri Alavijeh 26 år gammal i Iran Isfahan
Skriven av: Zarrin
Meysam Nouri Alavijeh, tjugosex år gammal, Esfahan, 9 januari (19 Dey) Modet vågade i hans blick och i hans händer fanns inget att dölja. Esfahan kippade efter andan i rök och krut den nittonde januari. Men Meysam, med sin resliga gestalt och sina långa steg, gick framåt mot de agenter som hade tagit skydd på moskéns tak och riktat sina gevärspipor mot folket och deras drömmar. Han lyfte huvudet, höjde sina händer som ett tecken på vänskap och ropade med full hals: ”Lägg ner ditt vapen. Låt oss prata.” Svaret på hans klara logik var ihållande skottlossning och kvävande gaser. Allt täcktes av tårgasrök och ögonen började svida. I de där märkliga ögonblicken såg några kvinnor, som hade tappat bort sig av intensiv rädsla och trängsel, otroligt nog Meysams vänliga händer leda dem mot säkerhet: ”Gå inte åt det här hållet, de skjuter…” Efter att kvinnorna hade kommit i säkerhet kastade Meysam några tårgasgranater mot agenterna och sprang, medan han ropade slagord, mot dem. Han fortsatte att vädja att de inte skulle rikta vapen mot folket; för han ville inte att hans del av denna vinter och Dey månad bara skulle vara att bevittna förtryck. Plötsligt stannade tiden. En het kula från moskén…
اصفهان · میثم نوری علویجه
