جاویدنام مهدی بقایی؛ رانِد ناتمام
Dödsfall Mehdi Baghaei 24 år gammal i Iran Isfahan حوالی خیابان بزرگمهر و هشتبهشت اصفهان
Skriven av: Mikak Sepid
Doften av mentololja blandade sig med den nötta läderdoften från handskarna och den svala cementen i träningslokalen. Denna kombination, under eftermiddagens tysta timmar, var hela Mehdis värld; klubben som han själv nyligen hade startat och nu var ägare till, inte bara elev. Att linda bandagen runt handlederna var en rit för honom, inte bara något slarvigt man gjorde innan man klev in i ringen. Han började vid handleden; tålmodigt trädde han det sträva, röda tyget mellan fingrarna och fäste det över knogarna. Nu lärde han ut denna rit till sina elever också. Hans elever berättade att Mehdi var en person som kom överens med alla, som brydde sig om varenda en av dem, och om någon av dem inte dök upp på klubben en dag, gick han själv och letade rätt på dem för att få dem tillbaka till träningen. En av de dagarna hade väggklockans visare på klubben precis passerat tio på morgonen. Det bleka vinterskenet föll från salens höga, matta fönster ner på det blå golvet. Hans vän lyfte telefonen: ”Mehdi, inta gardställning ett ögonblick så jag kan ta en bild.” Mehdi ställde sig i sitt gula UFC-linne och röda handskar. Han låste garden och fixerade blicken i linsen. Ett svagt, stolt leende dröj…
مهدی بقایی · موی تای · اصفهان
